Hallå Henrik Bergman

Du har varit sammankallande i den grupp som arbetat med det uppdrag som styrelsen fick av medlemmarna vid årsmötet i maj 2018. Nu har styrelsen kallat till ett extra medlemsmöte. Varför är det här mötet så viktigt?

– Det handlar om att ändra våra stadgar för att säkerställa att KLTK:s tennisverksamhet kan fortsätta att utvecklas för många medlemmars bästa. Här har vi all anledning att vara stolta och nöjda. Våra medlemsenkäter har i flera år visat på en ökad nöjdhet inom klubben.

– Till bilden hör också att KLTK förfogar över stora tillgångar, främst i form av vår fastighet och donerade fonder. Med nuvarande stadgar kan ett mindre antal medlemmar i praktiken kuppa ett årsmöte och ta kontroll över allt detta. Att skydda vårt ändamål och våra tillgångar har också betydelse för om vi i framtiden ska kunna attrahera donationer och mer traditionell finansiering.

– Det är i ljuset av detta som medlemmarna bett styrelsen ta fram ett förslag för att ändra KLTK:s stadgar.

Hur bedömer du riskerna för att någon ska försöka ”kuppa” igenom förändringar av klubbens verksamhet?

– Med nuvarande stadgar finns risken alltid där. Även om vi inte ser något akut hot så ska man vara medveten om att föreningar med stora tillgångar alltid löper risk för att utsättas för kupper.

Hur förändras riskerna för KLTK om stadgarna ändras?

– Då upphör risken för att en minoritet mot majoritetens vilja ändrar klubbens ändamål eller hur vi nyttjar Kungl. Tennishallen. I övrigt kan stadgarna ändras på samma vis som idag.

Om förändringarna av stadgarna genomförs betyder det att klubbens nuvarande inriktning till 100% är skyddade för ett övertagande?

– Vi får ett rejält förbättrat skydd – ett mycket bra skydd.

Vid sidan av risken för att det sker en kupp hävdar styrelsen att man inte vill lyda under ”idrottsjuridik”. Vad betyder det och vad är nackdelarna?

– Att tillhöra Riksidrottsförbundet är bra på många sätt. RF är uppbyggt för att hantera idrott men klarar i praktiken inte av att handskas med de utmaningar som föreningar med stora tillgångar står inför. Då är den allmänna juridiken betydligt bättre för rättssäkerheten.

Ni hävdar att om ändringarna inte görs kommer det att försvåra att få donationer och mer traditionell finansiering. Kan du förklara?

– Det är direkt kopplat till rättssäkerheten. Personer eller organisationer som brinner för tennis vill vara säkra på att de donationer man gör till KLTK ska komma medlemmarna och tennisen tillgodo på ett bestående vis. Samma förhållande gäller för mer traditionell finansiering – man vill se stabilitet och långsiktighet.

Finns det några projekt som inte riskerar att bli verklighet om vi behåller nuvarande stadgar?

– Ja vi har en aktuell sådan situation när det gäller att säkra tillgången till tennisbanor. I dag har vi fem temporära banor. För att kunna finansiera att dessa blir permanenta krävs betydande medel. Annars är det troligt att vi behöver dra ned på verksamheten.

Känns det inte lite vemodigt att KLTK bryter med Svenska Tennisförbundet?

– Vi bryter inte med Svenska Tennisförbundet, utan den föreslagna konstruktionen innebär att vår tävlings- och utbildningsverksamhet läggs i en systerförening. Genom systerföreningen kommer vi att ingå i Svenska Tennisförbundet.

Är det här förslaget på något sätt förankrat hos Svenska Tennisförbundet?

– Svenska Tennisförbundet har full förståelse för att vi vill göra de här förändringarna, och man ger oss också sitt stöd. Tennisförbundet vet att vi även fortsättningsvis kommer att vara lika engagerade i svensk tennis som vi varit under klubbens första 122 år.

Till sist, hur skulle genomförande av förslaget påverka medlemmarnas nuvarande spel och kostnader?

– Som jag sa inledningsvis ser vi dessa förändringar som väldigt viktiga för att säkra medlemmarnas bästa på längre sikt. Förslaget kommer inte att innebära några förändringar gällande utbud och kostnader i den enskilde medlemmens nuvarande verksamhet.